2023-06-12

Att fånga ett undervisningsskede. Att utveckla lärande. Att bygga vidare i en lärande organisation

Begreppet en lärande organisation utgår från en verksamhet som kontinuerligt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa uppgifter på ett bättre sätt.

Inom skola och förskola finns många exempel på hur vi arbetar för just det! Genom ULF-samverkan, genom Ifous-samarbeten, genom samarbeten med Skolforskningsinstitutet och genom alla exempel från Lärarnas skolutvecklingskonferens i Landskrona den 23 mars vet vi att arbetet med en lärande organisation är fullt igång!

Och dessa nämnda är bara ett axplock av vad som pågår. På skolor och förskolor finns pågående utvecklingsarbeten i mindre eller större grupp, mellan kollegor, kanske mellan stadier, i besök inom arbetslaget, sprungna ur samarbeten mellan kollegor eller i arbetet med analys av undervisning och organisation. Allt för att lära mer om det arbete vi bedriver i den dagliga verksamheten.

Men hur bygger vi gemensam kunskap? Och hur tar vi tillvara och vidareutvecklar de analyser, utvecklingsarbeten och forskningsområden som gjorts inom utbildning? Och hur gör vi det i samklang med att fortsätta arbete med utbildning på vetenskaplig grund?

Att fånga ett undervisningsskeende och att ställa en fråga

Ett exempel på ett arbete som fortgår och fördjupar är FoU Skolas arbete med utvecklingsartiklar efter Lärarnas skolutvecklingskonferens den 23 mars 2023. Utvecklingsartiklarna är ett samverkansarbete för att utveckla just samlärande och undervisning på vetenskaplig grund. Genom skrivstöd med nyckelpersoner som alla har forskarutbildning och genom återkommande träffar mellan skribenter och med skribenter och skrivstödjare från hela Skåne arbetar vi tillsammans som bollplank och skrivstöd för alla de skribenter som velat fortsätta med sitt arbete efter konferensen. Utifrån sin presentation av vad de undersökt i sin verksamhet går de nu vidare för att skriva en analyserande artikel utifrån sin frågeställning.

Men hur fångar vi ett undervisningsskeende? I Undervisning och existens (2011) beskrivs den för skolan vanligt återkommande granskningen och undersökningsmetoden. Genom en hermeneutisk och fenomologisk metod kan vi följa vad som händer och ställa, och kanske ställa om, en fråga utifrån det vi ser: ”Istället för att vara följsam mot ansats eller metod är det alltså fenomenet , så som det visar sig, som är av intresse, det som formar studien”. (2011)

I beskrivningen ovan kan det tyckas lätt att fånga fenomenet, det som visar sig, som är av intresse, men alla som undervisar och som analyserat undervisning vet hur svårt det är att välja just bara det lilla för att arbeta vidare. Hur ställer jag min fråga? Hur söker jag mitt svar? Hur bygger jag vidare? Hur använder jag tidigare kunskap och forskning i det jag och vi själva ser i vår undervisning och organisation?

Jonna Bornemark beskriver i Horisonten finns alltid kvar (2020) filosofens Cusanus begrepp ”icke-vetande”. Hennes bok om vår möjlighet att uppfatta- och utmana- givna mönster och tankefokus fick stor uppmärksamhet då boken kom 2020. Fortfarande är hennes resonemang mycket aktuellt för alla lärare, rektorer och forskare som kliver in i klassrummet eller i förskolan med blicken riktad mot undervisningen. Vad är det vi ser? Varför lägger vi märke till de saker vi gör? Har vi utvärderat samma saker länge nog och varför gör vi det fortfarande? Hur vet vi vad vi vet och vad bygger vi våra uppfattningar om undervisning på? Dessa frågor är sådana som ligger nära Cusanus diskussion om icke-vetande. Som Bornemark skriver: Men det gör också att vi kan fastna i de vadheter som fokuserat på tidigare och missa de nya” (s 25, 2021). Hur fångar vi dessa? Hur behåller vi en kritisk blick på vår egen undervisning?

Ifous publicerade nyligen sin rapport Datadriven skolförbättring-att bygga agerbar kunskap om sin verksamhet (2023) utifrån sitt forskningsarbete kring datadriven skolförbättring som de kallar det. I arbetet ser de utmaningar med bland annat dataliteracitet: många inom utbildning har svårt att äga förmågan att kunna formulera relevanta frågeställningar, att samla och analysera data och att bedöma datakvalitet. (2023) Det är svårt att fånga ett vad och ett varför. Det är svårt att sätta en tydlig riktning mot ett avgränsat område. Hur arbetar vi och hur organiserar vi för ett sådant fortsatt lärande och utvecklingsarbete inom utbildning idag?

Att utveckla gemensamt lärande

Enligt Skolforskningsinstitutets Lärares professionella lärande (2022) ser man en rad områden som kan vara väsentliga att arbeta vidare med inom utbildning för att stärka den kritiska blicken och utveckla en större forskningslitteracitet eller dataliteracitet som Ifous kallar det i rapporten som nämnts tidigare.  Enligt Skolforskningsinstitutet ringas följande områden in som viktiga att uppmärksamma och arbeta vidare med i grupplärandet:

1. Leda för gemenskap: Enligt översikten har rektor en viktig roll i att skapa en jämlik maktbalans mellan rektor och lärare, där lärare ges en stark egen röst och inte blir påtvingade ett sammanhang och ett innehåll de inte är intresserade av. Ett sådant ledarskap handlar bland annat om att möjliggöra gemensamma dialoger och att i beslutsprocesser lyssna till och ta hänsyn till lärares åsikter. Ett jämlikt ledarskap i form av ett givande och tagande kan skapa
och främja samhörighet mellan deltagarna i en gemenskap, och bidra till gemensamt ägande

2. Ekonomi och tid samt kontinuerligt långvarigt intresse: Ekonomiskt och organisatoriskt stöd betonas och kan handla om att frigöra tid för lärares samarbeten, eller att upprätta kontakter med forskare och andra som kan bidra till gemenskapen med specifika ämneskunskaper. Att respektera och visa intresse för gemenskapernas initiativ och aktiviteter och samtidigt ha höga förväntningar, är andra sätt för rektorer att stödja kollegiala gemenskaper

3. Leda lärande: Den person som leder arbetet i den kollegiala gemenskapen har en stark nyckelroll. Enligt Skolforskningsinstitutet förespråkas utifrån analysen ett delat ägarskap med ledarskapet från den person som leder arbetet med den kollegiala gemenskapen. Det betonas att både personlig förmåga och yrkesmässig kompetens är avgörande för att lyckas i denna roll, som är både komplex och utmanande. Hur stöttar vi och organiserar för detta arbete? Många av de som leder den här typen av grupper i skola och förskola idag behöver kontinuerlig fortbildning och handledning för att också utvecklas i rollen som kollegaledare och inte bara fortbildning och fortsatt lärande genom sin lärarroll. I Frida Grimms avhandling Ledarskap för lärares lärande-förstelärare som lärarledare (2023) lyfts en rad intressanta möjligheter och utmaningar i rollen som lärarledare.

4. Granskas eller samlära?: Många lärare arbetar sedan flera år tillbaka med att observera varandras klassrumspraktiker. I Skolforskningsinstitutets rapport framgår att observationer kan vara en situation där dynamiken mellan lärarkollegorna påverkas och ibland kan skapa spänning. Kan den gemensamma tydliga frågan underlätta för att samlära? I Ifous rapport lyfts vikten av att finna ett gemensamt ägd fråga att studera. (2023)  Är vi tydliga i vårt urval och  spetsiga i vad vi efterfrågar då blir det undervisningen eller en del av undervisningen som vi granskar och inte vår kollegas ordval eller förmåga att röra sig i salen eller bland barnen. Då blir undersökningen ett gemensamt samlärande om undervisning. Skolforskningsinstitutet beskriver detta som möjlighet för inkluderande lärande, trygghet och möjlighet att skapa en kritisk och trygg miljö: Vara överens om ett yttre objekt. (2022)

5. Makt och roll i gruppen: Individ och grupp behöver beaktas. Här beskriver Skolforskningsinstitutet hur omständigheter kan påverka hur lärare uppfattar och kan dra nytta av den kollegiala gemenskapen. Skillnader i ämneskunskaper, olika tjänstgöringsgrad, antal år i yrket, utbildning eller syn på läraryrket är alla faktorer som relaterar till lärares självförtroende och som kan ha stor betydelse för hur engagerad och delaktig man blir i det fortgående utvecklingsarbetet. Det kan fungera både stöttande men också exkluderande. Skolforskningsinstitutets rapport pekar på vikten av att arbeta med rollfördelning och inkludering för att alla gruppmedlemmar ska kunna uppfatta arbetet som en del av sin undervisning och en del av ett gemensamhetsarbete.

Vad gäller att vara delaktig långsiktigt och att fortsätta att utveckla undervisning där olika skolutvecklingsarbeten tydligt och klart kommunicerat hänger samman med den faktiska undervisningen kräver inte bara en trygghet, delaktighet och stark förmåga till dataanalys, forskningslitteracitet. Det påverkas också av vilken typ av arbete som bedrivs. I Skolforskningsinstitutets rapport från 2022 kan man se tre olika typer av gemenskaper i arbetet med utveckling av undervisning:

1. Formella gemenskaper
2. Deltagarorienterade gemenskaper med struktur
3. Framväxande gemenskaper

Alla grupper har sin möjlighet och sina utmaningar. Skolforskningsinstitutet framhåller att  de formella grupperna kan begränsas av att styrningen kan bli för starkt.  Gruppen ser då inte behovet och har svårt att arbeta vidare då ägandeskapet saknas.

De deltagarorienterande grupperna har en större fördel i relation till ägandeskapet enligt rapporten. Här finns en förståelse för innehållet. Likväl kan arbetat vidare bli utmanande när maktrelationer ska sätta sig, organisering av gruppen och samverkan inom och mellan gruppers lärande kan utgöra en svårighet för att organisera. Det krävs en kompetent ledare i gruppen och en möjlighet för densamma att få stöd och vidareutbildning i sin roll.

Den informella gruppen kan genom en framväxande gemenskap vara självdrivande enligt rapporten men svår att arbeta in i en större organisation. Den kan vara ojämn i sitt arbetssätt och självlärd i det att det är svårt att skapa utveckling och förändring när det kan vara behövligt. Det finns enligt rapporten en större mått av bekräftelse i den här gruppen och något som kan vara svårt att lämna. Att bekräfta det man vet är ett steg men för att komma vidare behöver det man bekräftat också utmanas med andra perspektiv. Vad är det vi ser och vad behöver vi arbeta vidare med?

Det egna och det gemensamma

Idag sker mycket av skolans utvecklingsarbete och lärande i gemenskaper och det finns utifrån bland annat rapporterna ovan men också annan forskning en stor fördel men också en rad utmaningar med det kollegiala.

Men också det egna lärande behöver plats. Hur stor är platsen för det egna i det kollegiala? Den egna horisonten kan tyckas möjligen ännu snävare än den gemensamma och om detta skriver bland annat Silwa Claeson i Undervisning och existens (2011). Hon skriver:” Ett grundantagande för oss är att det är omöjligt att vara helt objektiv, det vill säga sitta inne med en exakt sanning om den verklighet vi skildrar. Istället är det (…) de föreställningar och tankar som präglar en viss tid som slår igenom i sättet att betrakta omvärlden” (s24). Likväl behövs det egna i det gemensamma och Claeson beskriver i detta det personliga skrivandet. Det friare skrivandet som en väg in i att finna frågor och form för texten. Men hon poängterar också något viktigt för egen reflektion:

”Jag behöver också en plats som denna, en plats där mina tankar hörs”.

Det krävs både individuellt utrymme och gemensamt arbete för att komma vidare i analys.

Att bygga vidare en lärande organisation

Utmaningarna för en lärande organisation blir utifrån ovanstående beskrivning flerdubbel. Dels beskriver Ifous bland annat utmaningen för alla oss inom skola och förskola att ställa en kritisk fråga och att finna och välja ut en avgränsad mängd data, dels beskrivs ibland annat Skolforskningsinstitutets rapport utmaningarna i lärande i de olika gruppkonstellationerna. Dessutom behöver vi i det gemensamma också ge plats för det egna.
Sammantaget tar oss tillbaka till de inledande frågorna i den här texten: Hur bygger vi gemensam kunskap? Hur tar vi tillvara och vidareutvecklar de analyser, utvecklingsarbeten och forskningsområden som gjorts inom utbildning? Hur gör vi det i samklang med att fortsätta arbeta med utbildning på vetenskaplig grund?

Utifrån perspektiven i den här texten vill jag lyfta några utvecklingsområden:
1. Vi behöver fortsätta att erbjuda och ge plats för lärande, utbildning, utveckling och kunskap om att kritisk ställa frågor och lärande. Vi behöver fortsätta att erbjuda och ge plats för utbildning, utveckling och kunskap om att göra ett dataurval. Hur ställer vi en fråga och hur använder vi data?

2. Vi behöver fortsätta stötta olika typer av gruppsamverkan och låta tiden mellan den ensamma reflektionen och den gemensamma analysen vara i balans. Hur ser grupperna för lärande ut? Hur använder vi det egna lärandet i det gemensamma? Vilka förutsättningar finns för både gruppledare och deltagare att lära och utvecklas? Här skriver Frida Grimm i avhandlingen Ledarskap för lärares lärande-förstelärare som lärarledare (2023) om en rad möjligheter och utmaningar att ta ställning till när man organiserar för lärande och ledarskap av detsamma:  https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/ledarskap-for-larares-larande-forstelarare-som-lararledare/

3. Vi behöver arbeta vidare med och organisera för att se ut över vår egen horisont och fundera över vilka frågor vi faktiskt ställer och varför vi väljer just dessa? Är det för att det är ett tecken i tiden? Är det för att vi sett ett behov? Hur organiserar vi för att få hjälp att blicka ut och hur kan vi hitta samarbeten med andra för att se vår egen verksamhet och lära mera om den?

4. Vi behöver fortsätta arbetet med att dela och verka för mera samverkan. Här kan olika skolor hjälpa varandra, kommuner kan samverka om gemensamt lärande utifrån tidigare erfarenhet och kunskap. Arbetet vidare hur vi förankrar ny kunskap inom ULF-arbeten, utvecklingsarbeten och analyser behöver fortgå och utvecklas: Hur kan det vi lärt bli en del av arbetet som pågår? Hur kan det ni lärt förstås i vår organisation? Hur tar vi hand om nyvunnen kunskap? Hur bygger vi och delar lärandet vidare lokalt och regionalt?

Ett exempel på gemensamt regionalt lärande där FoU Skola finns med som mötesplats är bland annat det arbete som just startats: Arbete med utvecklingsartiklar för Syntes. I detta arbete möts pedagoger och rektorer från Skåne med egna utvecklingsfrågor från sin verksamhet. I arbetet har de stöd av en gemensam mall för skrivande samt återkommande gemensamma möten med andra skribenter för kritisk diskussion. Under hela arbetsgången stöttas de av skrivstödjare som alla har forskarkompetens och god erfarenhet av att handleda och problematisera kring skolutvecklingsfrågor. Tillsammans skapar vi en gemensam skrift med erfarenheter, analys, vetenskaplig förankring och grund samt beprövad erfarenhet då vi delger och diskuterar våra arbeten vidare med andra.

Har ni lärare och rektorer i er organisation, i er skola, förskola eller kommun som är med i detta samarbete?: Bjud in dem att dela sin erfarenhet. Kanske kan ni erbjuda det ni sett hos er och bygga vidare på en gemensam kunskap?

Den 6 mars 2024 är det dags för release av de texter som skrivs inom ramen för Syntes. Då ses vi i Svedala för att diskutera skolutveckling, förutsättningar för skolutveckling, utvecklingsmöjligheter och lärdomar från de utvecklingsarbeten som pågått och skrivits artiklar om. Håll utkik efter mera info om den dagen! Ni är alla varmt välkomna att ta del av utvecklingsartiklarna och diskutera lärande om undervisning på vetenskaplig grund.

Det pågår också många andra utvecklingsarbeten och kritiska frågor i undervisning runt om i Skåne. Håll i dem och dela dem gärna! Fundera över vilka former som gynnar de kritiska frågorna och stöttar analys och diskussion om utbildning! Ta del av ny forskning och forskningssammanställningar till exempel genom ULF nationellt, genom Ifous och genom Skolforskningsinstitutet.

Nu stundar avslutning i många skolor. Läsåret går in i avrundning och sammanfattning. Snart stundar sommar. Väl tillbaka igen i ett nytt läsår skickar jag med några frågor. Låt oss arbeta gemensamt med dessa under nästa läsår:

  • Vad utgör ett framgångsrikt utvecklingsarbete från?
  • Hur fångar vi lärandet i våra klassrum och på förskolan?
  • Hur kan vi organisera för lärande om ett analytiskt förhållningssätt?
  • Finns det några förgivet taganden i vår organisation och hur skulle ni kunna arbeta för att också kunna flytta fokus?
  • Hur kan vi ta hjälp av digitala system som mera användarvänligt erbjuder den data vi behöver för att komma vidare i vår analys?
  • Hur bygger vi samverkande gemenskaper där det är möjligt att lära över horisonter (skolgränser/kommungränser)?
  • Hur ser balansen mellan det egna lärandet och det gemensamma ut i vår organisation?
  • Hur bygger vi långsiktiga utvecklingsarbeten med struktur och arbetskraft i gruppen?
  • Hur länkas de olika utvecklingsarbetena som pågår på vår arbetsplats i varandra och hur skapar de en helhet i en lärande organisation?

 

Malin Bardenstam, vetenskaplig ledare, FoU Skola, Skånes Kommuner

 

Referenser
Bornemark, J (2020) Horisonten finns alltid kvar-om det bortglömda omdömet, Volante
Grimm, F (2023) Ledarskap för lärares lärande-förstelärare som lärarledare, Umeå universitet
Ifous (2023) Datadriven skolförbättring-att bygga agerbar kunskap om sin verksamhet, Ifous
Skolverket (2020) Att ställa frågor och söka svar, Skolverket
Skolforskningsinsitutet (2022) Lärares professionella lärande och utveckling i kollegiala samarbeten 2022:01, Skolforskningsinstitutet
Undervisning och existens (2011) red: Claeson, S, Daidalos


Sidansvarig

Malin Bardenstam

Vetenskaplig ledare